~ By
Courtesy of Others ~
Två dikter till midvinterblotet
Första sången
In English: First Song
for the Midwinter Sacrifice
Nu är nödens nätter långa,
mörkret höljer Midgårds bygder.
Troll och tursar trampar vägen,
vättar går i världen fritt.
Nu är nödens nätter långa,
kårar blåser kallt och grymt.
Hastigt ilar andetåget,
Odens jakt, på julens vindar.
Nu är nödens nätter långa,
vinterhimlens vindar rasar.
Tor mot tursar tappert strider,
värnar ivrigt Emblas barn.
Nu är nödens nätter långa,
is på alla åkrar glimmar.
Galtens gud till gårdar kommer,
frosthård jord ser Frej på stigen.
Snart blir nödens nätter korta,
som ensam vakt ett vårdträd står.
Släktens andar--alver, diser--
får av gårdens folk sin skänk.
Snart blir nödens nätter korta,
blotet firar folk på gården.
Många gudaminnen hedras--
asar, vaner utan tal.
Snart blir nödens nätter korta:
eldens glöd från gården lyser,
med glädje fägnas gudagäster.
Sällan sviker sed och minne.
girland med blinkande ljus
Andra sången
Ogärna hyllar jag
ätten och blodet--
jag vågar ej nämna
Nordens seder,
att tala om Svithjod
bär sorgen med sig,
ty landet ligger
långt härifrån.
Svartklädda diser
svävar i natten,
väntar på gåvor och
välviljans ord.
Släkten är samlad,
ser att jag grämer mig:
blothornets dryck
förbittras av tårar.
"Du sänder bort oss
för sorgens skull:
skall vi då vandra
i vintermörkret?
Gudarnas gåvor--
glömmer du dem, då?
Den snålas vänner
blir sällan kvar."
Jag höjer mitt horn
för hederns skull,
delar min dryck
med diser och gudar--
troget och tappert
trotsar jag sorgen,
helgar jag julen
fast hjärtat brister.
©
2001 Ingeborg S. Nordén
Ingeborg´s Norse Heathen Pages
Back
to : [ by
Theme ] [
by
Author ] [
by
Title ]
|